nummer åtta

jag tror jag har gjort önnestad till en idyll i mitt huvud. jag vill behålla det så, därför rör det till allting litegrann när jag idag har gått bland lantbruk på helt fel sätt, högskolan, hus hus ingen natur. går man på focks väg, eller färlövsvägen är det fint ja. men det som kallas önnestad centrum, med butiken som jag inte förstår, skolan som är så mycket mindre än vad den var när man var liten, macken, rondellen. där är det tryckande jobbigt. spring ifrån vettja!