här

öppnad av dörrar
i ett rymdens sandvakuum
bevittnar cykler

vanföreställning/visky

när näten brister och
du stannar, alla trådar
avklippta
svävar fritt i stormande
vakuum

och snön ligger som en
bädd, kallar
i en förklädnad av värme
du styr
varken steg eller
tankar

kontrollerar ej det stundande
mäter avstånd med darrande händer
i fall av tystnad

långt bort från öppna hav
det fanns aldrig några vikingar så sluta äta upp mig. och snö kan inte börja brinna.

,

my babies

naaaj det blir inte bra av hyperventilation och kallt kaffe med fötterna på en plastpåse. allt är tryggare än familjen punkt slut.

Bloggarkiv