detta är lugnet om det finns. att vakna och tänka på ljusskiftningarna på väggen. se tavlornas olika ansikten, innebörder. jag kopplar inte alarmsignalen med morgon, den är ett bakgrundsljud till armarna som drar mina armar runt sin rygg. till huden som finns där under täcket, så varm att jag nästan bränner mig. den allt mindre dova huvudvärken, syret som saknas i rummet, spelar ingen roll. vi pratar i yrvakna meningar, väntar till nästa signal, och nästa. doften är en doft som likt ingen annan fyller min näsa. vid blotta tanken minns jag hur den känns och minns hur det känns nu, när den inte är här, tomt, öppet, kalt. minns sedan, efter några timmar, hur den återvände bara sekunder senare. varm och frodig!