kväll på morgonen

glasklarheten
den finns nog ej
bomullstrosorna, de äro mjuka

och hon sjunger mig ohörbart
i örat
som om teckenspråk för en blind
"jag ser inte vad du säger"

det hänger en blomma i fönstret
upp och ner
som om den vakar över mig
där jag snart ligga i sängen

jag kan se dig framför mig
höra och känna
så klart
de där oräknade zonerna bort
men så nära

det sitter en katt på skivspelaren istället
hans klor
är skivnålen
skapar musiken
och blickar
så tryggt
mot mig.
får musiken att gå
så som orden
"georgia. georgia"

och den snabba känslan
får mig att vilja gömma
mig
under täcket

om våra kroppar voro en
förenade i just detta ögonblick
skulle den snabba känslan försvinna
sjasas iväg innan
den ens hunnit
anlända.

dess rötter voro svaga
smala och outvecklade.
lätta att rycka upp