nummer tretton

obama är president. jag skriver om galaxer och lyssnar på belle & sebastian. tänkte säga att jag tänker på många, men vem flyger inte runt i mitt huvud just nu? mitt rum har blivit ombonat, inte som det på bilden (2årsedanhosmamma) en hylla har flyttat in. snedtaket låter den inte komma helt till rätta, men jag tror att den trivs. det ligger kläder överallt, jag har fått en tendens att klä mina rum med människokläder. jag vet, jag vet, de vill ha mattor och filtar och sköna fåtöljer. sängar med människor i, och jag vet, de vill inte att människorna ska vara ensamma. inte jag heller. jag gör mitt bästa, läser böcker med människor som inte är ensamma. delfinhotell. drömmar om delfinhotell. bon iver höll mig och galaxoron sällskap igår. blicken och den gnutta koncentration jag hade med allt koffein i kroppen riktades bort från wikipedia och universum-bladen, ner i låthäftet. sjöng lågt, hade ont i magen. mina tankar när det gäller att jämföra två bilder, och förklara utförligt varför de är mig lika, är allt för flyktiga. eller sa hon svävande? ja. det var fina bilder, molnen drabbade mig, och deras frånvaro. jag undrade om de skulle byta plats, skulle de trivas bättre då, eller mötas på mitten? 

jag tänkte på det igår när jag satt i en galax och läste om galaxer. skrev om galaxer. att det mest var en ursäkt för att sitta ner i mitt rum och dricka kaffe. det slog mig. allra mest.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggarkiv