julaftonsnatt

mina aftnar, de är så ofta en bubbla som spruckit.
beståndsdelar ligga utspridda och bleka,
fingrar knutna i en knytnäve
de förstå icke sin oförmåga att plocka upp spillrorna.

minnet av att med all kraft hålla fast värmen,
förstärka den med filtar och
vetekuddar.
halva kommentarer, någon slags bekräftelse jag trodde att han behövde.
min övergång till sömn
var dock som
luft i hans hjärna,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggarkiv