jag behöver iväg från orden om att tre år är kort tid, att snart är väntan slut, att snart blir det bättre

det faller tunga regnstormar ner för mina kinder, de rinner "keep floating down the river but the ocean never comes" i all oändlighet. syra guppar i magen. det stannar där. all kontroll, all medvetenhet om avsaknaden av fri vilja. av val. för jag är fast, hålls kvar i den avstannade utvecklingen. det är som vore jag i relation till andra och jag i relation till världen vitt skilda ting. om de blandas avstår tingen att förbättras. och all positivitet tar slut på mig.