nummer hundratrettiotre


en kompakt tystnad
densiteten
är högre
än någon annanstans
all tystnad har samlats
flytt hit
det är bara här den passar in
här,
får vi ta del av
din tystnad
den du levde i

tystnaden bedövar våra öron
vi är inte vana
trycker på
tar upp mina tankar
tar upp tankarna
från sorgen
vågar inte bryta den
tänker 'jag ska inte vara den,
som bryter'

med ögonen
fästade
på marken
den rektangulära
vad?
föreställningarna i huvudet,
på hur det ser ut där under
doften av
förruttnelse
är den bara inbillning?

det var din tystnad
vi fick ta del av
det var
vad du ville säga oss
inga mer ångestfyllda rop
du ville
att vi skulle ta del av din värld
och här,
där du återgått till din urmiljö

men ingenting varar
förevigt
naturen
världen gör sig påmind
den slutar inte leva
så som du
grenar bryts
is brister
med allt det jag inte har ord för
och vinden, vinden
färdar avlägset liv
liv som inte upphört
lättar trycket

och mumlet
som till en början är mig onåbart
kommer sakteligen

det är om dig de talar

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggarkiv