nummer åttionio

ska krypa ner under täcket. några minuter. att koka kaffe här nu känns som en allt för stor ansträngning. snart så. trötthet.
kyla
otrolig kyla idag
allt för lite kläder på mig,
gick och omfamnade
mig själv.
brr.
helt plötsligt tittade solen fram,
precis när jag var i
det som liknar en skogsglänta
och precis när jag tänkte
på glädjen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggarkiv