nummer trettio (till ingen alls)

vi satt på kafé.
gamla möbler.
i en soffa, över kaffe.
sörplade i oss.
pratade om världens alla ting,
om vår skyldighet.
du sa vi skulle vara tacksamma,
undrade tacksam inför vem?
gömda. längst bak.
det står still nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggarkiv