nummer sjutton

mummel. det är fint. månskenet. jag vill se månskenet. blöt i håret och fuktiga kläder. blöta skor. blöta strumpor. en brasa, brasa brasa. värma upp sig. oss. något varmt att dricka. kolla ut genom fönstret, ut på skogen som talar. talar för sig. för oss. den talar för de som är där att lyssna. bara vi. och den själv. träden, de susar. viskar. vi förstår inte. vi förstår bara våra egna viskningar. jag vet inte varför vi viskar, vill vi inte störa skogen? inte störa brasan? lågorna som flammar upp, för att till slut i natten, eller i gryningen, tyna bort. nynnar något som inte finns, du gör de ljuden jag gör. eller gjorde, när jag fortfarande kom ihåg den som lyssnade. på morgonen, jag vaknade, nynnade det som inte finns. för mig själv. för nallen. för morgonljuset. för dagen framför mig, den tomma dagen. med de eviga promenaderna på den stora vägen, fram och tillbaka mellan två hem. trädgården, där låg jag på trädäcket. drack te. grävde i rabatten. men jag var helt ensam, därför var dagen tom. känner känslan i halsen, kan inte nynna det som inte finns nu. inte nu. mummel mummel. mm.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggarkiv