här

öppnad av dörrar

i ett rymdens sandvakuum

bevittnar cykler

rymdljus

vanföreställning/visky

när näten brister och

du stannar, alla trådar

avklippta

svävar fritt i stormande

vakuum

och snön ligger som en

bädd, kallar

i en förklädnad av värme

du styr

varken steg eller

tankar

kontrollerar ej det stundande

mäter avstånd med darrande händer

i fall av tystnad

långt bort från öppna hav

det fanns aldrig några vikingar så sluta äta upp mig. och snö kan inte börja brinna.

,

my babies

naaaj det blir inte bra av hyperventilation och kallt kaffe med fötterna på en plastpåse. allt är tryggare än familjen punkt slut.